LIKE DEAD MEN COMING BACK TO LIFE WE ARE RISING, RISING.
Nästa fredag kör Sions ungdomsarbete igång igen för hösten. Numera går vi under namnet the Uprising och här kommer en video man inte kan låta bli att bli peppad av. Så om du är mellan 14 och 19 år är Sion the place to be fredag 7.9 kl 19.00. Gonna be epic.
HEY GIRL, DON`T CONFORM NOW, NO ONE ELSE GOT SOUL LIKE YOU.
För att syster blir 17 år idag och för att Olivia hade gjort ett så vackert collage av min favoritfjortis. Kärlek i överflöd.
AND I`LL FIND STRENGTH IN PAIN, AND I WILL CHANGE MY WAYS.
Efter två ovanligt långa och intensiva kontorsdagar med fokus på problemlösning är det riktigt skönt att ha en halvledig dag med sovmorgon, jobb hemifrån, låtsasplugg och en riktigt bra bok. Tillbringar dagen på soffan som är färdigt utbäddad i väntan på Jessica.
Annars kan jag berätta att jag är inne på min andra vecka av skärpt diabeteskontroll. Mäter blodsockret kring tio gånger om dagen (stackars fingrar), är noga med mina insulindoser, äter (någorlunda) bra, motionerar och är allmänt duktig. Och jag är förvånad över hur bra min motivation håller i sig. Det enda som stör mig är att jag fått sänka min lantusdos ännu mer och ändå vaknar med värden på två och tre på morgnarna. It sucks. Men jag kör på. Har hört att det tar tre veckor att få in en ny vana, och jag hoppas verkligen att det här ska hålla i sig. För min överlevnads skull liksom.
HOLDING HANDS WITH PEOPLE IN LIFE TILL THEY WALK AWAY SAYING NO GOODBYES.
Vart tog den här dagen vägen? Och vart har min blogginspiration försvunnit? Just nu består mina dagar mest av en massa jobb, en springtur för att mota bort huvudvärken och sen ligger jag på soffan resten av kvällen - ensam eller i sällskap av nån trevlig typ. Kanske inte det mest spännande, men det passar mej bra just nu. Tycker till och med att det är ganska skönt med det här gråa och halvhöstiga vädret. Ganska kravlöst. Så nu blir det film med Simon. Tack och adjö.
SO I`LL WAIT TIL KINGDOM COME, ALL THE HIGHS AND LOWS ARE GONE. A LITTLE BIT LONGER AND I`LL BE FINE, I`LL BE FINE.
BUT I`M MISSONG WAY TOO MUCH, SO WHEN DO I GIVE UP WHAT I`VE BEEN WISHING FOR?
När man inte orkar sova kan man alltid nörda sej på lookbook och weheartit och fyllas av diverse materialistiska och icke-materialistiska begär. Så här kommer en lista på saker jag vill ha:
1. Långt hår - och gärna rött.
2. Den perfekta röda kjolen.
3. Höstväder så att jag får klä mig i stora tröjor och mjuka halsdukar. Just nu blir jag mest bara förvirrad och vet inte om det är varmt eller kallt eller mittemellan.
4. Någon att kramas med.
...och en massa andra fina saker, som snygga höstskor och söta klänningar. Och med det säger jag gonatt.
JUST GRAB A HOLD OF MY HAND, I WILL LEAD YOU THROUGH THIS WONDERLAND.
Hittade en feelisbild från förra helgen på Carpark Norths facebook-sida. Där nånstans i publiken står jag, Johannes och Jonathan.
Ikväll har varit en äkta nördkväll. Fem pers med varsin iphone eller ipad har sutti hos mig och spelat Ruzzle och zombiespel. Nördigt men mysigt.
THERE`S A SYMPHONY OF SIRENS DOWN ON THE STREET AND ALL OF THE NOISE MAKES MY EARS RING.
Igår firade jag villaavslutningen med lite villaliv i Rangsby och en tur ut till Gåshällan. Till kvällen blev det dock att hoppa på bussen hem till Vasa och sängen. Har varit så väldigt trött hela veckan, och gårdagen tog nog priset. Så jag tillbringade kvällen ihopkurad i sängen med godis och Pretty Woman. Måste säga att det var ett det var ett riktigt skönt sätt att fira vallaavslutning det också. Men ikväll blir det kyrka och förhoppningsvis nåt annat roligt också!
AND WE ARE FAR FROM HOME BUT WE`RE SO HAPPY.
Här kommer några bilder från fredagens kräftskiva nere i Tjärlax. Alltid lika skönt att få umgås med de här människorna. Och så är det ju alltid lika gott med kräftor också!
JUST FOLLOW MY YELLOW LIGHT AND IGNORE ALL THOSE BIG WARNING SIGNS.
Fortsätter veckan i trötthetens tecken. Numer också med tillhörande huvudvärk. Har dock lyckats vara duktig och jobba hela eftermiddagen och kvällen. Har träffat en hel rad huvudansvariga och gått igenom höstplaneringen för de olika verksamhetsområdena i kyrkan. Produktivt värre. Hade dessutom tänkt ta mig iväg till Leipätehdas för att lyssna på Timshel ikväll, men där tog duktigheten slut. Lämnade liggandes på golvet med Hillsong i öronen istället. Fint det också. Festa hinner jag göra i helgen.
Mitt största projekt just nu handlar om att få ordning på mina sockervärden. Mäter och pickar som galen och är för tillfället riktigt motiverad. Det dumma är att det aldrig brukar hålla i sig särskilt länge. Överväger faktist att starta en skild diabetesblogg för att motivera mig. Folk bloggar ju om sin träning och sina matvanor, varför inte blogga om det här då? Lite mer svårförståeligt för allmänheten kanske, men jag skulle iallafall få skriva av mig. För tillfället är jag mest frustrerad över mina låga morgonvärden som inte försvinner fast hur jag sänker mitt lantus (från 36 till 24 enheter inom loppet av några månader). Börjar bli trött på att vakna alldeles skakig och yr och tvingas trycka i mig allt som finns i kylskåpet. Min diabetes går nog ganska omärkt förbi för de flesta i min närhet, mest för att jag inte själv ger den så mycket uppmärksamhet som jag borde. Men jag kan berätta för er att det är ett riktigt helvete att orka med ibland.
AND YOU KEEP SAYING THAT YOU`RE RUNNING DOWN A DREAM, BUT YOU DON`T KNOW WHERE IT LEADS AS YOU KEEP CHASING THE LIGHT.
Idag mår jag sannerligen konstigt. Mina sockervärden är höga oberoende av hur mycket insulin jag trycker i mig och jag har sovit bort hela fyra timmar av dagen trots att jag ansträngt mig noll. Skulle ha sovit fortfarande om jag inte fått så dåligt samvete när jag tittade på klockan. Bådar inte gott.
Så här långt har den här veckan mest bara bestått av jobb, sömn och trötthet. Men det är helt okej såhär efter några intensiva veckor. Roligt intensivt har det varit, men det är påfrestande det också. Just nu väntar jag mest bara på fredagens kräftskiva med mina favoritmänniskor i hela världen. Och under tiden ser jag på Off the map och blir resesugen once again.
CAUSE I, I HAVE BEEN ON FIRE LATELY.
Ledig dag ledig dag ledig dag! Har mest bara städat och försökt få ordning på mitt liv efter en mycket intensiv vecka. Och sett några avsnitt Deadwood. Till kvällen blev det Ted på bio tillsammans med legenderna Johannes och Mathias. Bästa och galnaste killarna. Utöver det är det mest bara Donkeyboy som snurrar i min hjärna, och det harmar mig så grymt att jag inte fattade hur bra de var INNAN jag såg dem live - då hade ju konserten varit ÄNNU bättre!
WE ARE ALL ILLUMINATED, LIGHTS ARE SHINING ON OUR FACES.
Den här låten var nog den mäktigaste på hela gårkvällen. Låten inleddes med att Theo bad hela publiken lysa med sina mobiltelefoner medan scenen var mörk, och bara det var aningen storslaget. Basen dundrade i hela kroppen och det var bara så vackert alltihop.
Som bonus kommer här en snutt Donkeyboy också!
AND AS LONG AS I LIVE I`LL SING, I`LL SING REDEMPTION´S SONGS.
Wow, jag blir fortfarande lite småknäpp bara av att tänka på gårdagen. Fatta att musik kan vara så bra. Jag åkte iväg till Esbo på Weekend Festival tillsammans med Johannes och Jonathan. Inledde med att lyssna på Carpark North som levererade fullt ös redan från eftermiddagen. De var egentligen huvudorsaken till att vi åkt iväg och allt annat var bara en fantastisk bonus.
Sedan var det dags för norska Donkeyboy med världens sötaste sångare. Jag blev lite knäsvag måste jag erkänna. Hade inte särskilt höga förväntningar på deras liveprestationer men de var verkligen grymma. Feelisen på topp och jag har hittat några nya favoritlåtar. Efter Donkeyboy hann vi också lyssna på Poets of the fall, där jag hittade den perfekta blonda gitarrist-killen åt en av mina vänner... Men eftersom de bara fungerade som mellanunderhållning i vårt schema får de inte komma med på bild.
Avslutningsvis smällde Hurts av värsta grymma showen. Här förväntade jag mig heller inget speciellt, men de var verkligen kvällens höjdpunkt på alla sätt och vis. Något maffigare eller vackrare är det länge sedan jag sett eller hört. När vi körde hemåt var jag fortfarande så hög på all vacker musik att jag glatt (och relativt piggt) körde från Tammerfors till Vasa med sovande killar i bilen, nynnandes för mig själv. Hem anlände vi strax efter fem på morgonen, och just nu känner jag mig väldigt "dagen efter" och groggy. Lyckat att sjunga på radiogudstjänstinspelning idag liksom... ;)
Några korta filmklipp från igår dyker nog upp inom kort!
I`M LOOKING FOR A PLACE TO START, BUT EVERYTHING FEELS SO DIFFERENT NOW.
Här kommer några bilder från en väldigt omväxlande dag. Började med att vara duktig tillsammans med Jessica. Det var så vardagligt att det inte fastnade på bild, men vi satt iaf på biblioteket och jobbade och pluggade några timmar innan vi handlade mat och gick ner till stranden.
Där var det varmt och soligt och vi kom oss till och med ner i vattnet. Efter några timmar dissade Jessica mig för Juthbacka, men jag stekte vidare ändå.
Efter att ha duschat av mig sanden cyklade jag mot Brändö, där Nanna&Huppim hade avskedsfest eftersom de ska flytta till Helsingfors. Där spelades det Blitz och alla hade fina miner - Becka med flit och resten i misstag.
En Tichumatch höll också på när jag anlände...
... och det gick helt klart väldigt bra för Johannes...
Det var alla bilder som fanns i min telefon. Jag tillbringade iallafall största delen av festen med att diskutera viktigheter med Julia, och sen cyklade vi vidare mot Strampen. Där vimlade jag på tills klockan blev midnatt och det var dags att cykla hem. Imorgon ska jag nämligen bila ner till Esbo tillsammans med Johannes och Jonathan för att hänga på Weekend Festival och lyssna på bra musik. Det blir fint det! Tack och gonatt!
IF I COULD NOT SAY A WORD, MY LIFE WOULD SPEAK OF LOVE I DON`T DESERVE.
Jag andas denhär låten just nu. Så bra, så fint.
JUMPING UP AND DOWN THE FLOOR, MY HEAD IS AN ANIMAL.
Gårdagens bästa: fick sjunga fina sånger på bändövning, Strampenhäng och gapskratt med älskade Närpesvänner och avslutningsvis Star Wars med Beni.
WE USED TO PLAY OUTSIDE WHEN WE WERE YOUNG AND FULL OF LIFE AND FULL OF LOVE.
Ikväll har vi ätit nachos och suttit på Sandö. Ätit glass och spelat kort. Finfint. Nu ligger Simone på min soffa och snart ska vi sova. Fin sommarkväll med fina tjejer. Jag blir lite smålycklig över att få njuta av solen och värmen igen, när jag redan avfärdat sommaren och ställt in mig på höst.
SOME DAYS I DON`T KNOW IF I`M WRONG OR RIGHT. YOUR MIND IS PLAYING TRICKS ON YOU, MY DEAR.
Den här veckan har jag lite för få timmar på dygnet för alla människor jag vill träffa och lite för lite pengar på kontot för alla middagar, kaffedejter och terasskvällar jag vill unna mig. Det är nog bra att det blir höst snart. Jag tänker att livet blir lite billigare då. Så där kommer en till punkt på min "bra saker med hösten-lista".
Kräftskivan som just planerades in är också en positiv sak med hösten. Även om det kanske mer är en sensommar grej. Positivt oberoende. Kräftisar FTW!
Och ikväll får jag finbesök av Elina, Simone, Emme och Karolina. Det blir också fest!
SO HOLD ON, HOLD ON TO WHAT WE ARE, HOLD ON TO YOUR HEART.
Vissa dagar blir helt enkelt bara lyckade. Givande arbetsdag, Amarillo-middag med fina människor, hänga på stan med Fia och slutligen en helkväll på Strampen med värsta partygänget. Och ljuvlig sommarnatt. Sämre kan man ha det liksom.
WE`RE ALL STANDING WITH OUR BACKS AGAINST THE WALL, SOONER OR LATER.
Idag är det planning mode: ON på kontoret. Vi prickar in höstens händelser på vår stora lakan-kalender. Skönt att få köra igång igen och göra något konkret.
I DON`T KNOW WHERE I`M AT, I`M STANDING AT THE BACK AND I`M TIRED OF WAITING. WAITING HERE IN LINE, HOPING THAT I`LL FIND WHAT I`VE BEEN CHASING.
Här kommer några hissbilder från de senaste veckorna. Måste passa på nu, innan det blir omöjligt att visa upp nåt annat än tråkiga höst- och vinterjackor i hiss-spegeln. Det här med kläder är ganska roligt måste jag erkänna. Jag gillar att planera, kombinera och vara smyg-kreativ även fast min klädsmak är ganska enkel och vardaglig.
TELL ME WHICH WAY IS UP, I`M GETTING LOST FOR CRYING OUT LOUD, HAD A POINT I MEANT TO MAKE...
Här kommer några bilder från dagens garden party i kyrkan. Det blev riktigt lyckat - med fint väder, god mat och mängder av trevliga människor. Själv var jag tyvärr alldeles för trött för att kunna njuta ordentligt. Det blev en fullång arbetsdag och en hel del till innan jag kastade in handduken och traskade hem med febern i släptåg. Så trött som jag var när jag kom hem har jag inte varit på vääldigt länge. Så tack och förlåt åt alla människor som orkat med mig, peppat mig och kramat mig idag!
Nu har jag dock en Bianca boendes på min soffa och när hon knackade på dörren ikväll flög tröttheten sin kos. Nu har vi precis kommit oss i säng efter att ha talat bort många sömntimmar sittandes vid köksbordet med våra tekoppar. Vackert så. Men imorgon ska jag verkligen försöka hinna sova och vila ordentligt!
THESE SYNCOPATED LIGHTS HAVE CONVINCED MY EYES THAT I`VE BECOME HYPNOTIZED.
Igårkväll blev det humlefestival för hela slanten. Missade InUnity men fick istället lyssna på Jerusalem. Fenomenalt. Fick prata med människor jag inte träffat på evigheter och blev uppäten av myggorna. Kom dock inte hem före klockan tre och min kropp börjar vara smått slutkörd nu, efter en hel Emilia-vecka och en helg full med utfärder. Idag ska det ordnas garden party i Sion, men imorgon ska jag verkligen försöka hinna vila lite.
SINGING OH, OH, WON`T YOU HELP ME SING THIS SONG.
Idag har jag varit på roadtrip med Dan. Åkte iväg till Alahärmä för att beundra lastbilar. Kanske inte det första jag skulle komma på att göra själv, men det är aldrig fel att lära sig nånting nytt! Och som B brukar säga: "Vetja e ska vaar in fraktar oåv tieg å än, Julia!". Efter lastbilsutställningen mellanlandade vi på Nabben i Maxmo, där vi tog vara på det sista av dagens solsken. Smått perfekt. Nu avslutar jag dagen med senaste avsnittet Suits och en påse makuuni-godis.
Och om nån undrar varför jag uppdaterar så mycket om vad jag gör hela tiden, och berättar om alla mina "perfekta" sommardagar, så kan jag berätta att det är för att det är de här blogginläggen och bilderna jag kommer att leva på hela vintern.
BORN FOR THE BLUE SKIES, WE`LL SURVIVE THE RAIN. BORN FOR THE SUNRISE, WE`LL SURVIVE THE PAIN.
Igår var det Konstens natt. Jag och Emilia mötte upp en hel hög snygga människor på torget och lyssnade på fenomenala Timshel tillsammans med dansande Taiwaneser.
Efter den kulturdosen drog vi vidare till Ett rum och kök där vi minglade med förbipasserande. Edith & Jode var lika fina som alltid.
Jag och Emilia hade fotobattle.
Efter en stund blev vi både frusna och hungriga så vi vandrade iväg till Jode & Edith där vi tog till favoriten "Nachoberg".
Dan och Beni var också med, och ju längre kvällen gick droppade allt fler människor in genom dörren. Precis som det ska va. Impulsfest FTW.
CHOOSE ONE, BABY, YOUR HEAD OR YOUR HEART.
Idag blev vi bjudna på värsta lyxfrukosten hos Edith. Det finns ju helt klart sämre sätt att börja dagen på! En så här mätt förmiddag har jag inte haft på länge. Men nu ska här städas, diskas och pluggas. Och ikväll ska det minglas på Konstens natt. Det blir fint det.
I NEED A SECOND WIND OF HOPE NOW, I NEED A SECOND WIND, A SECOND TO MYSELF NOW, NOW THAT MY TIME`S RUN OUT.
Sitter i Jakobstad på föreläsning i kyrkohistoria. Just nu lyssnar vi på hur lutherska kyrkans missionsstrategier ser ut. Förvånansvärt intressant. Dock sitter Hanna, Elin och Emilia på en villa ute i Nykarleby och även om jag hann dricka en tekopp och äta en bulle tillsammans med dem tidigare ikväll skulle jag gärna ha stannat kvar. Jag tror tanten som sitter och sover här bredvid också håller med.
OPEN YOUR LIFE NOW, I`LL TRY TO BE ALL THAT YOU NEED ME TO BE.
Ikväll blev det att strunta i Jeppis-föreläsningen på grund av brist på fordon. Istället stannade jag och Emilia hemma, gjorde världens godaste sallad och efterrätt och satt vid köksbordet och lyssnade på regnet utanför fönstret. Efter många timmar av diskussioner har vi nu släpat oss mot sängarna och överväger att ta en relativt tidig kväll. Tidig för att vara oss då alltså.
TELL ME ALL ABOUT YOUR FOREIGN WARS AND ALL ABOUT THE PHOTOGRAPHS THAT LINE YOUR DRAWERS. CAUSE I KNOW A LOT ABOUT CLOSING DOORS, BUT NOT ENOUGH ABOUT WHAT OPENS UP YOURS.
Tjohej. Kort update. Livet är finfint. Emilia bor på min soffa, vi somnade halv fem imorse och vaknade halv tolv, jag har fyndat alltför mycket på loppis och snart kommer "Räddaren i nöden"-Jonas hit med sin bil så att jag slipper till Jakobstad på föreläsning. Den här veckan blir bra, det känner jag på mej.
CAUSE I NEED FREEDOM NOW AND I NEED TO KNOW HOW TO LIVE MY LIFE AS IT`S MEANT TO BE.
Dagens sysselsättning:
läst ut en bok
köpt två böcker
börjat på en ny bok
Vissa dagar passar alldeles perfekt för att ligga på soffan och konsumera böcker. Jag försöker stänga av tankeverksamheten så gott det går men lyckas inte helt. Men det är okej. Imorgon kommer Emilia. Då får jag kasta mina funderingar på henne.
OH I DON`T LIKE TO BE VERY SENTIMENTAL IF I DON`T HAVE TO BE, BUT I THINK THAT I JUST MAY HAVE GLUED MY HANDS TO YOURS IF YOU HAD ASKED ME.
Efter att senaste inlägg författats hoppade jag i bilen med David och aporna och styrde kosan mot Närpes. Väl framme inledde vi med ett Casa-besök. Sällskapet utökades under tiden med syster, Anders och Dan.
Vi tog en liten roadtrip till Kaskö och blev smått nostalgiska över allt och ingenting. Stannade i Gottböle för att titta på hus. Evelina lekte mäklare och försökte övertala Dan om att han borde bosätta sig i Gottböle. (Egobilden är snattad av David)
Blev dissade av syster och Anders och tog oss till J&P där vi spelade kort med Sanna och Carina i väntan på att Sanna skulle börja sjunga för oss. Hon sjöng ytterst fint och jag satt mest bara och njöt av tillvaron.
Jonas anslöt sig till sällskapet (och drack tjejdrink med extra spretande lillfinger) och senare dök också några andra Vasa-människor upp. Jag träffade Närpesbor jag inte träffat på hundra år och var allmänt småkär i livet. Ibland är Närpes det bästa som finns, och jag kan bli så sjukt glad bara av att få finnas bland människorna där. Ibland blir jag som en helt annan människa, vilket kan vara väldigt skönt - speciellt när det handlar om att bli bättre på att vara sig själv. Extremt fin kväll och natt, så tackar och bockar för den!
WE GOT JUST ONE LIFE, TONIGHT WE`RE RUNNING ALL THE LIGHTS, TRYING TO BREAK FREE, LIKE A RUNAWAY.
Jag håller på och gör en "bra saker med hösten-lista", för att kunna förbereda mig mentalt på mörka morgnar och kallt väder. Hittills har jag kommit på tre punkter.
1) Höstshopping
2) Jag får planera in roliga saker i min nya rosa kalender (har försökt klara mig med datorns/telefonens kalender ett halvår nu, men jag blir så frustrerad när jag inte har nåt att klotta på och skriva random listor i)
3) Kranvattnet i min lägenhet borde äntligen börja bli kallt!
De två första har jag redan tjuvstartat med, medan den tredje nog ligger långt framåt i tiden. Jag köpte iallafall världens bekvämaste jeans för 20 evärt idag. Och nu ska jag hoppa i duschen och dra på mig nämnda jeans, för snart bär det iväg till Närpes med David. Och vad som händer när vi kommer dit är det ingen som vet.
WHERE PAIN AND LOVE BLEED INTO ONE.
WE`RE JUST FUMBLING THROUGH THE GREY, TRYING TO FIND A HEART THAT`S NOT WALKING AWAY.
"Thank you Ashe," Sarene said with a quiet sigh. "Thank you for enduring the lamentations of a silly girl." "We can be strong in the face of kings and priests, my lady," Ashe replied, "but to live is to have worries and uncertainties. Keep them inside, and they will destroy you for certain - leaving behind a person so callused that emotion can find no root in his heart."
Elantris - Brandon Sanderson
Trots min överaktiva hjärna gillar jag läget just nu. Ibland kan det vara lite spännande att inte veta nånting alls om framtiden. Och när man får besök av Hanna som tar med sig choklad och ansiktsmasker och ligger på ens säng i några timmar blir allt lite extra gemytligt. Och jag har mängder med roligheter inplanerade för de kommande dagarna. Not bad, not bad at all.