YOU HAVE ALWAYS WORN YOUR FLAWS UPON YOUR SLEEVE AND I HAVE ALWAYS BURIED THEM DEEP BENEATH THE GROUND. DIG THEM UP, LET`S FINISH WHAT WE STARTED, DIG THEM UP, SO NOTHING´S LEFT UNTURNED.
I DON`T CARE, I LOVE IT.
Här kommer en till sneakpeak från helgen. Enjoy.
YOU CARRY US WHEN THE WORLD GIVES AWAY, YOU COVER US WITH YOUR ENDLESS GRACE.
Här kommer en överdos av bilder från helgen. Har som vanligt inte fotograferat med nåt annat än telefonen så vi kör på instagram-format.
Vi har alltså haft påskfestival i kyrkan med några hundra ungdomar. Räknade idag ut att 150 frivilliga har varit involverade i festivalens genomförande, och sen har vi haft en hel massa besökare också. Själv har jag för första gången på flera år kunnat ta det ganska lugnt eftersom största delen av mitt jobb bestått av att dra i trådar och få allting att fungera redan för flera månader sedan. Har jobbat med så fantastiska människor och allt har löpt ovanligt smidigt. När man lyckas genomföra ett sånt här projekt och bara älskar varandra mer under tiden och efteråt - istället för att vara arg och bitter och stressad - då har man lyckats! :)
Vill någon läsa mer och se mer bilder kan man alltid kolla in Uprising-bloggen på www.theuprising.fi
Hela festivalen började på torsdag men då var jag aningen överbokad och glömde bort att dokumentera. På fredag lyckades jag dock dra fram kameran.
Becklon och Felicia var extremt fotogeniska på fredag morgon. Och Johannes var på plats och var allmänt militärisk.
På fredag eftermiddag var det dags för EC-championship och det var galet värre.
Jonnis var tävlingsledare och Oskar lagledare. Därav det smått galna utseendet.
Jonas ledde mötet en kväll när det målades på tygskärmar. Och till höger Uprisingteamet som avtackar Andreas Frankner (som var festivalens huvudtalare) och hans familj med varsin muminmugg.
På lördag blev det både A cappella och Harlem Shake.
Matilda, Emeline och Clara sjöng. Och älskade M-L ledde lovsången lika bra som alltid och sjöng sin egen låt.
Simon och Niclas ledde lördagens nattshow och turades om att vara den kvinnliga parten av programledarparet.
Linnea sjöng som en ängel och Jonathan och Jakob var inte så dåliga de heller. Det blev party med glowsticks och Niclas fick nya örhängen.
På söndag blev det dop. Till vänster dopkandidaterna och till höger fina Patricia nere i dopgraven.
Benjamin levererade en grym predikan och Daniela och Ella sjöng.
Sen var det plötsligt slut. Vi städade undan allt på bara några timmar och övergick sen till att chilla resten av dagen - Jonas och Jonas ute i solen och jag hemma i soffan.
Men en efterfest ute i Sundom hann vi också med innan dagen var slut. Fantastiskt gäng det här!! Så tacksam över att få känna så fina människor.
I´LL SAVE MY LAST DANCE FOR YOU MY FRIEND.
Bilder från helgen kommer så småningom, men här får ni iallfall ett smakprov på vad vi hållit på med.
AND WHEN THIS WEATHER FINALLY BREAKS I WANNA FEEL THE SUN UPON MY FACE. ALTHOUGH MANY THINGS WILL CHANGE THIS IS ONE WHICH STAYS THE SAME.
Här kommer några bilder från helgen so far. Det har varit riktigt lyckat! I fredags var jag på ungdomsmöte för första gången den här hösten. Sjukt kul att få träffa alla fina typer, och Magnus Persson leverade. Efteråt blev det filmslöande i Sundom med Johannes och Thomas. Idag har solen lyst, vilket gjort livet hundra gånger lättare. Har tillbringat hela dagen i Sion, med jobb och förberedelser, ledarträff på eftermiddagen och möte nu på kvällen. Till sist avslutade vi med tapas på Pincho tillsammans med ledarteamet och Magnus och Andreas.
Imorgon blir det väckning klockan sju med bändövning redan nio, därför gäller det att komma sig i säng så fort som möjligt nu. Lycka till med det säger jag bara.
THE GRACE YOU ONLY RAN FROM, THE BRIDGES THAT YOU BURNED, THE PEACE OF MIND YOU LEARNED TO LIVE WITHOUT, I HOPE YOU FOUND IT NOW.
Och känslan som infinner sig när man kommer hem kl 23 efter en lång och intensiv dag och inser att man faktist har råd och möjlighet att ge sig själv ledigt följande dag. Det är en skön insikt ska jag säga er. Det har varit ganska mycket den här veckan, med en hel del pluggande, skola och jobb. Hade planerat in en pluggdag imorgon också, men jag har faktist ingen större tidspress just nu. Så i och med att jag alltid jobbar söndagar är jag nog värd en ledig fredag imorgon. WIN.
Ikväll har vi haft Heartbeat samling i kyrkan igen, och hela dagen har gått åt till förberedelser. Mina fötter är döda än en gång. Men det blev fint, och ibland kan det vara väldigt tillfredsställande att vara trött. När man vet att man har rätt att vara trött, när man verkligen gjort nåt, och när man vet att man har tid att vila. Så nu ska jag läsa en stund och sen sova. Tack och gonatt!
WHEN MY WORLD IS SHAKING, HEAVEN STANDS. WHEN MY HEART IS BREAKING I NEVER LEAVE YOUR HANDS.
LÖRDAG:
I lördags hann jag hälsa på både vid systers bygge och vid Malins renoveringsprojekt. Utöver det gjorde jag inte så mycket annat än att pyssla på lite hemma hos Evelina och mysa med katterna. Avslutade dagen med pizza och HIMYM tillsammans med Evelina och Anders, och måste säga att det var en alldeles perfekt dag. Och vi skrattade så vi nästan föll ur soffan åt en scen i HIMYM men till min besvikelse finns den inte på Youtube...
SÖNDAG:
Söndagen inledde vi med att ta en cykeltur till Gottböle i höstsolen. Jag använde vantar för första gången sedan i april och fann mig i att det verkligen är höst nu. Vi hälsade på hepporna och matade dem med äppel. Sen hoppade jag på bussen hem till stan där det blev kyrka och ett riktigt bra söndagsmöte. Avslutade dagen på bästa möjliga sätt - film, glass, konstiga dataspel och allmän galenhet med mina favorittöntar J&M.
CAN YOU FIX WHAT I KNOW I HAVE BROKEN? THERE`S A HOLE IN MY HEART WHERE I NEED YOU TO BE.
Vissa arbetsdagar är lite längre än andra. Idag har jag varit i jobb från kl 11 till 22.30. Men det går alldeles fint när man har ett omväxlande jobb. Idag har jag gjort allt från att shoppa saftkannor och klippa prydnadsbokstäver till att leka serveringspersonal och diska. Och så mina vanliga arbetsuppgifter där mellan varven förståss. Det roliga med såna här dagar är att det är så tillfredsställande med lite praktiska uppgifter mellan varven. Även om det blir långa dagar och fötterna är helt döda när man kommer hem, är det så kul när det känns och syns att man verkligen gjort något.
Kvällens program var Heartbeat, en samling vi har enkom för församlingens medlemmar. Riktigt lyckad kväll och jag blir så glad av alla fina människor jag har runt mej! Och jag gillar att få hjälpa till i köket!
Ikväll var också första gången på flera veckor jag helt glömde bort att jag har diabetes. Åt på stående fot mellan serveringsturerna, och plockade i mig lite här och där när det fanns tid. Jag glömde förstås helt bort insulinet, vilket resulterade i ett äckligt högt värde när jag kom hem. Inte trevligt, men betydligt bättre än förr, när det skulle ha varit vardagsmat att ha ett värde på över 20. Nu var det något så speciellt att det fick komma med på bloggen.
FYI - Den andra bilden är snattad av Julia O.
LIKE DEAD MEN COMING BACK TO LIFE WE ARE RISING, RISING.
Nästa fredag kör Sions ungdomsarbete igång igen för hösten. Numera går vi under namnet the Uprising och här kommer en video man inte kan låta bli att bli peppad av. Så om du är mellan 14 och 19 år är Sion the place to be fredag 7.9 kl 19.00. Gonna be epic.
WE`RE ALL STANDING WITH OUR BACKS AGAINST THE WALL, SOONER OR LATER.
Idag är det planning mode: ON på kontoret. Vi prickar in höstens händelser på vår stora lakan-kalender. Skönt att få köra igång igen och göra något konkret.
TELL ME WHICH WAY IS UP, I`M GETTING LOST FOR CRYING OUT LOUD, HAD A POINT I MEANT TO MAKE...
Här kommer några bilder från dagens garden party i kyrkan. Det blev riktigt lyckat - med fint väder, god mat och mängder av trevliga människor. Själv var jag tyvärr alldeles för trött för att kunna njuta ordentligt. Det blev en fullång arbetsdag och en hel del till innan jag kastade in handduken och traskade hem med febern i släptåg. Så trött som jag var när jag kom hem har jag inte varit på vääldigt länge. Så tack och förlåt åt alla människor som orkat med mig, peppat mig och kramat mig idag!
Nu har jag dock en Bianca boendes på min soffa och när hon knackade på dörren ikväll flög tröttheten sin kos. Nu har vi precis kommit oss i säng efter att ha talat bort många sömntimmar sittandes vid köksbordet med våra tekoppar. Vackert så. Men imorgon ska jag verkligen försöka hinna sova och vila ordentligt!
