THERE`S TROUBLE IN THE HEARTLAND, YOU`RE DRIFTING YOUR OWN WAY.

IF YOU TELL ME YOURS I´LL TELL YOU MINE AND WE WILL CLEAN THE COBWEBS OUT OF ONE ANOTHERS MINDS.

BREATHE. JUST BREATHE.

Evelina och Anders åkte iväg på byggmässa imorse, så idag är det jag och en tyst lägenhet. Var påväg tillbaka till stan men konstaterade att det är så mycket lättare att slappna av och koppla bort när man inte är hemma. Så jag har myst i soffan med Nala, tittat på Bondfilmer för att förbereda mig för Skyfall på bio, och tagit en helt ljuvlig tvåtimmarspromenad längs vår gamla ridväg. Jag är som sagt inte helt förtjust i snön men idag kunde jag inte förneka att det var övernaturligt vackert. Att promenaden tog två timmar berodde nog mest på att jag stannade en gång i minuten för att ta bilder. Ibland önskar man att man hade en systemkamera, men telefonkvalite är ju faktist helt okej också. Åh. Älskar den här dagen. 

 

I WOULD RATHER LEARN WHAT IT FEELS LIKE TO BURN THAN FEEL NOTHING AT ALL.

Såhär såg det ur igårkväll på JP-Logen (som jag inte vet hur man ska benämna det numera). Mycket fina människor även om jag och Linda fick lite ålderskris mellan varven. Men jag älskar att vara ute i Närpes, man träffar alltid nån intressant människa att prata med. Hjärta hjärta hjärta.

THERE`S A LIGHTNING STORM TEARING UP THE FIELD, EVERYTHING CHANGES, I`M TRYING JUST TO LET IT GO NOW.

Närpeshelg. Har inkvarterat mig hos Evelina och Anders och njuter av läget. Igår tillbringade jag kvällen på JP/Logen (som nuförtiden är samma ställe) tillsammans med Jessica och Linda. Idag har jag fascinerats över hur det är att ha tillgång till en TV, promenerat i snön med mina inneskor, firat Anders 24 år tillsammans med familjerna och nu bär det snart iväg till JP/Logen igen på Halloweenparty. Tjohej. Närpes i mitt hjärta.

 

THE WIND CUTS THROUGH AND IT CHILLS ME TO THE BONE, THE SUNLIGHT FEELS LIKE A GHOST THAT`S SO FAR GONE. A SAD OLD SONG KEEPS ON RINGING IN MY HEAD, THE DARKEST TIME SEEMS TO BE THE MILES AHEAD.

...

 

 

Gud, du har gjort oss för dig själv, och därför är våra hjärtan rastlösa tills vi finner ro i dig. 

Augustinus

THEN I STARTED RUNNING TO FEEL MORE ALIVE, TO WAKE UP MY SENSES THAT HAD SLOWLY DIED.

På kontoret tidigare idag.

 

Den här veckan har börjat riktigt bra. Inledde med ett positivt sjukhusbesök, en fin kaffedejt och inspirerande teamträff på måndagen. Igår jobbade jag flitigt, gymmade med syster och tog värsta härliga långpromenaden med älskade Lina. Och idag hade jag planeringsflyt och satt på jobbet tills klockan närmade sig sju. Lite zumba, en sallad och ett Hart of Dixie-avsnitt senare sitter jag nu här och lyssnar på Mads Langer och planerar helgen. Jag har feelis. Vilket är helt hemåt efter att ha varit smått nedstämd och trött/rastlös på sistone.

 

LONELY AND TONGUE-TIED, ALL IS OUT OF PLACE, AND THE WORDS YOU HIDE ARE WRITTEN ON YOUR FACE.

PLEASE TEACH ME GENTLY HOW TO BREATHE

AND WHEN THIS WEATHER FINALLY BREAKS I WANNA FEEL THE SUN UPON MY FACE. ALTHOUGH MANY THINGS WILL CHANGE THIS IS ONE WHICH STAYS THE SAME.

Här kommer några bilder från helgen so far. Det har varit riktigt lyckat! I fredags var jag på ungdomsmöte för första gången den här hösten. Sjukt kul att få träffa alla fina typer, och Magnus Persson leverade. Efteråt blev det filmslöande i Sundom med Johannes och Thomas. Idag har solen lyst, vilket gjort livet hundra gånger lättare. Har tillbringat hela dagen i Sion, med jobb och förberedelser, ledarträff på eftermiddagen och möte nu på kvällen. Till sist avslutade vi med tapas på Pincho tillsammans med ledarteamet och Magnus och Andreas. 

 

Imorgon blir det väckning klockan sju med bändövning redan nio, därför gäller det att komma sig i säng så fort som möjligt nu. Lycka till med det säger jag bara.

 

 

AND ALL YOU EVER WANT IS TO FEEL FREE, AT LEAST THAT IS HOW IT SEEMS.

EVERYONE`S TRYING TO FIND WAYS TO FIX IT, YOU KNOW IN YOUR HEART WHAT YOU NEED TO WORK IT OUT.

 

Det här blir helgens program. Och det kommer att bli så bra. Nu ska jag bara ta mig till gymmet och äta lite innan det bär iväg på Uprising ikväll. Jag röstar för att alla som är sysslolösa och befinner sig i närheten av Vasa i helgen joinar.

 

Och om ni vill ha mera bra musik att lyssna på i helgen ska ni satsa på Ron Popes nyaste skiva som finns här på spotify.

EVERY STEP WILL GET YOUR HEART BEATING FASTER. ISN`T THAT YOUR FAVORITE PART?

Oj denna älskade träning. Sa jag att jag är inne i nån förälskesefas? It´s true. Efter tre dagar med stegring och vila kändes det så otroligt bra med zumba, lite styrketräning och en stund på löpbandet. Som bäst är jag på gymmet ungefär fem gånger i veckan, och försöker fokusera på styrka åtminstone tre gånger i veckan. Hur orkar du med det, frågar en del. Dels har jag lyxen av att ha ett veckoschema där träningen får ta plats, dels har jag väldigt nära till gymmet (ett kvarter), och dels är det så otroligt roligt och känslan efteråt är fantastisk. Det ända som stör mig är att mitt ena ben fortfarande krånglar. Ska försöka komma mig för att beställa läkartid imorgon. 

 

Idag har jag varit på fortbildningsdag för diabetiker. Lyssnat på föreläsningar av diabetesskötare, näringsterapeut, fysioterapeut, läkare och psykolog. Mest saker man redan hört hundra gånger, men kul att träffa en del andra i ens egen ålder och att få diskutera och fundera. Man blir alltid lite extra peppad av att få fokusera helt på sin diabetes en stund. Dessutom mätte jag mitt hba1c (långtidsvärdet) som den här gången hade sjunkit till 8,8. Tummen upp för mej! På två månader har jag alltså fått ner det från 10,2 till 8,8. Mitt delmål är 8,5 men helst vill jag ha ner det på något kring 7,5. 

 

Det var det. Nu ska jag avnjuta världens godaste sallad och se nya avsnittet av Arrow. Peace out!

AND I WONDERED IF ANGELS WERE SINGING THAT NIGHT.

 

Beauty speaks. What it says is hard to put into words. But part of its message is that all is well. All will be well.

Captivating - J. & S. Eldredge

SO I SET FIRES OF STARLIGHT TO BURN UP AGAINST THE DESPAIR.

 

Två av dagens små ljuspunkter på bild. Tyckte det var riktigt trevligt att komma ut från skolan och märka att man fått ett fint sitsöverdrag på sin cykel. Med tanke på det regniga vädret passade det extra fint, och rosa är ju aldrig fel. När jag sen hittade rosor för tre evärt på citymarket fortsatte jag på det rosa temat. Jag har aldrig varit nån blom-människa, men på sistone har jag verkligen börjat uppskatta lyxen av att få ha blommor på bordet.

 

En av dagens lite större ljuspunkter var att ha sjukstuga/filmkväll hos tjejen på andra sidan gatan. Men imorgon tänker jag definitivt vara feberfri, blir rastlös om jag inte slipper till gymmet snart (tror jag är inne i nån sorts förälskelsefas med det här tränandet...)!

 

.

“People are like stained-glass windows. They sparkle and shine when the sun is out, but when the darkness sets in, their true beauty is revealed only if there is a light from within.”

E. Kübler-Ross

SO MANY WAYS TO GET YOUR HEART BROKE, HONEY, PICK WHAT SUITS YOU BEST. SPEND YOUR WHOLE LIFE WORKING ON IT, BUT YOU`RE SUCH A LOVELY MESS.

OH, KISS MY HEART AWAKE.

NO AMOUNT OF COFFEE, NO AMOUNT OF CRYING, NO AMOUNT OF WHISKEY, NO AMOUNT OF WINE, NO NO NO NO NO, NOTHING ELSE WILL DO, I`VE GOTTA HAVE YOU.

Idag hade jag tänkt vara flitig och plugga. Jag tog mig till skolan men istället för att studera satt jag på kårkansliet och letade Sverige- och södernresor med Jessica. Oj. Och ikväll hade jag tänkt pröva på LatinMix på gymmet men nu sitter jag hemma med en kropp och en febertermometer som ropar efter vila. Så istället är det tredubbla sockor och tröjor som gäller, nerbäddad under filten på soffan. Ibland känns livet liksom lite extra kyligt. Men jag klagar inte. Sov just en timme, Joe Purdy sjunger för mig och bra böcker finns det att läsa. Önskar bara att jag hade en lite bekvämare soffa att ligga på. 

 

BETTER THAN ALL THIS WORLD, BETTER THAN ALL I KNOW, BETTER THAN LIFE ITSELF.

IT´S TOO COLD OUTSIDE FOR ANGELS TO FLY, ANGELS TO FLY.

Igår hade jag och Evelina en riktig pluggdag. Hann sitta både i Academill och på Tritonia och jag hann plugga etik (och bestämma mig för att hoppa av kursen eftersom den är tråkig och jag inte behöver den) och påbörja litteratursökningar för magistersuppsatsen. Sen blev det köttfärs hos mamma&pappa och fredagsmys med säsongsstarten av Vampire Diaries och Arrow. Och mitt i allt befann sig jag, Jonas och Simon på DOM, där vi lärde oss att en fågelspindel kan leva i 20 år, George Clooney har spelat i Return of the Killer Tomatoes och att kapp kun kaa är tack på thailändska. 

 

Idag regnar det och jag ligger på sängen och läser. Ska ta mig till gymmet nån gång under dagen, men mycket längre än så har jag inte kommit i mina planer än. 

 

 

SEEMS IT`S ABOUT TIME DARLING, ABOUT TIME WE LET THIS ALL GO.

Ett tecken på att det verkligen är höst - jag överanvänder mina knästrumpor. Knästrumpor som ska skruttas ner runt anklarna. Och allra helst ska mina favorit-pyjamasbyxor knölas ner i strumporna. Mys på hög nivå.

 

Har tillbringat dagen med att filosofera tillsammans med Johanna och utvärdera de första avsnitten av serien Bunheads. Har inte kommit fram till någon konklusion av min utvärdering än. Återkommer senare ifall det finns något positivt att rapportera. Två nya serier jag tänkt kolla in mer är iallafall Elementary och Last Resort som båda verkar lovande. Nu ska jag iväg på Zumba. Peace out!

 

 

THE SEA SAID GOODBYE TO THE SHORE SO THE SUN WOULD`T NOTICE, THE SEAWEED WRAPPED ITS ARMS AROUND YOU.

Mitt liv går i ganska långsam takt just nu. Inte mig emot. Nu som då blir jag lite halvt uttråkad, men för det mesta trivs jag fint. Pluggar en stund ibland, jobbar en del, och har en massa tid över till att gymma, sköta min diabetes och tänka. Är inte den mest sociala varelsen såhär i höstmörkret, men det är också okej. Peiodvis blir det för energikrävande att träffa människor. Senast idag såg jag ett program om högsensitiva/starksköra personer. Känner inte igen mig i precis allt, men det där med att man blir trött av sociala sammanhang är så på pricken hur jag fungerar. Jag kan vara hur social som helst och ha hur roligt som helst tillsammans med människor jag verkligen älskar, men det tröttar ändå ut mig. Saker som andra beskriver som vila, fritid och ledighet behöver jag flera timmar av egentid för att återhämta mig efter. 

 

Ikväll har jag iallafall hängt med mina knäppa och pinsamma favoritkillar. Trots alla galenheter man får finna sig i hör de till de få människor jag kan vara totalt avslappnad med. Det blev kinamat, biljard (jag vann!) och avslutningsvis Inglorious Basterds och glass. Perfekt. And now I´m off to bed.

 

THE PAVEMENT IS MY FRIEND, IT WILL TAKE ME WHERE I NEED TO GO.

 

Nu har jag haft en 9-17-kontorsdag. Och jag förstår verkligen inte hur vanliga människor klarar av sånt här fem dagar i veckan. Varenda gång jag jobbar så här länge blir jag så fruktansvärt trött att jag till sist stannar här alltför länge bara för att jag inte orkar stiga upp och cykla hem. Men nu ska jag peppa med lite Maroon 5 och förhoppningsvis orka hoppa på cykeln om en stund!

I LIKE THE WAY YOU`RE NOT AFRAID, YOU`VE GOT THE WORLD PLANNED IN YOUR MIND.

Idag påbörjar jag min åttonde vecka som duktig diabetiker. Skulle vara spännande att se vad långtidsvärdet ligger på nu, men jag måste vänta ännu några veckor innan det är dags för sjukhusbesök igen. Den första supermotivationen börjar falna och det har blivit mer vardag. Jag håller fortfarande bra koll, men är inte lika nitisk som de första veckorna. Jag har flyttat min lantusdos till morgonen, vilket innebär att min väckarklocka ringer senast 8.30 oberoende om det är jobbdag eller sovmorgon. Men jag slipper mina låga natt- och morgonvärden så det är totalt värt det. De riktigt höga värdena som tidigare var vardagsmat börjar också bli extremt sällsynta nu. Men inatt låg jag högt. Sov dåligt och vaknade till sist och var otroligt törstig och kissnödig. Och visst låg sockret på 20 när jag mätte. Tog insulin för att få ner det och låg på 8 på morgonen, men sov ändå oroligt resten av natten. Sover alltid dåligt när jag ligger högt, och ibland är det totalt omöjligt att somna om sockret är över 15.

 

Jepp. Det var den diabetes-uppdateringen.

 

 

OH, YOU RUN AWAY CAUSE I AM NOT WHAT YOU FOUND.

OH, AND ALL MY JEANS ARE TORN, FROM BEGGING ON MY KNEES IN FRONT OF YOU.

Idag har varit en så extremt lyxig dag. Sovmorgon, smattrande regn utanför fönstret, god mat, bra bok och spännande serier. Tog mig iväg till askelkliniikka på eftermiddagen och fick mina skoinlägg (och blev ruinerad på kuppen) och lite nya tänjningsövningar för att reda upp mina krånglande muskler, men det är nog det mest produktiva jag gjort idag. Annars har jag mest bara myst på soffan. TGIF.

 

THE GRACE YOU ONLY RAN FROM, THE BRIDGES THAT YOU BURNED, THE PEACE OF MIND YOU LEARNED TO LIVE WITHOUT, I HOPE YOU FOUND IT NOW.

Och känslan som infinner sig när man kommer hem kl 23 efter en lång och intensiv dag och inser att man faktist har råd och möjlighet att ge sig själv ledigt följande dag. Det är en skön insikt ska jag säga er. Det har varit ganska mycket den här veckan, med en hel del pluggande, skola och jobb. Hade planerat in en pluggdag imorgon också, men jag har faktist ingen större tidspress just nu. Så i och med att jag alltid jobbar söndagar är jag nog värd en ledig fredag imorgon. WIN.

 

Ikväll har vi haft Heartbeat samling i kyrkan igen, och hela dagen har gått åt till förberedelser. Mina fötter är döda än en gång. Men det blev fint, och ibland kan det vara väldigt tillfredsställande att vara trött. När man vet att man har rätt att vara trött, när man verkligen gjort nåt, och när man vet att man har tid att vila. Så nu ska jag läsa en stund och sen sova. Tack och gonatt!

 

YEAH WE´LL CLIMB MOUNTAINS, CLIMB MOUNTAINS TOGETHER.

YOU WERE HOLDING MY HAND WHEN I WALKED AWAY AND YOU WERE THERE IN THE MIDDLE OF THE NIGHT.

Just nu är min hjärna en enda röra av funderingar kring socialt kapital, ungdomsmarginalisering och tredje sektorn. Mitt idépapper ska skickas in imorgon och jag har sysselsatt mig med litteratursökning mest hela dagen - först på Tritonia och sedan hemma på sängen. Dock fick jag en ljuvlig paus med en hel timmes helkroppsmassage på ihohud. Jag fick nämligen ett presentkort av systrarna när jag fyllde och nu kom jag mig äntligen för att använda det. 

 

Måste dock säga att det känns riktigt lovande det här med magistersuppsats. Känner mig mycket mer insatt och förberedd än med kanden, och kan konstatera att det finns en chans att det kan bli riktigt intressant. Som det ser ut nu kommer jag att skriva om på vilket sätt tredje sektorn (föreningar, frivilliga organisationer, ungdomsarbeten) kan förebygga ungdomsmarginalisering, med utgångspunkt i teorierna om socialt kapital. Visst låter det fint? ;)