VAD SKA JAG SKRIVA FÖR ATT DU SKA BLI BERÖRD? HUR HÖGT SKA JAG SKRIKA VARJE GÅNG JAG VILL BLI HÖRD?
Jag får dem inte riktigt att gå ihop, den här känslan av uppgivenhet och den helpeppade känslan jag har just nu. Förhoppningsvis blir det mindre förvirrande nästa vecka, när vardagen kör igång igen.
Idag har jag tänkt på människor. Jag har tänkt på hur oerhört givande och samtidigt oerhört krävande relationer kan vara. På sistone har en stor del av min tid gått åt till att oroa mej för en massa människor, och det är tungt. Ibland lever jag nog i nån drömvärld, nån sorts utopi, och förväntar mig att allt bara ska löpa smärtfritt och utan konflikter. Sådan är ju inte verkligheten direkt. You just have to take the good with the bad. För i slutändan är det ändå mer givande än krävande.
Jag har också tänk på mig själv. Jag har konstaterat att jag i vissa avseenden fortfarande tänker och beteer mig som en sjuttonåring och att jag kanske borde försöka växa upp. Släppa taget om jag, mig & mitt.
Men utöver all tankeverksamhet har jag hunnit träffa flera fina människor och avslutat med en behövlig filmkväll tillsammans med Julia.
Och just nu har jag ett Melissa Horn-moment och är sådär behagligt trött att det ska bli riktigt skönt att krypa under täcket.
YESTERDAY WHEN YOU WERE YOUNG EVERYTHING YOU NEEDED DONE WAS DONE FOR YOU. NOW YOU DO IT ON YOUR OWN BUT YOU FIND YOU`RE ALL ALONE, WHAT CAN YOU DO?
...AND FIND THE SPARK THAT`S BURIED DEEP. IT WON`T GO OUT.
Jag behöver få komma tillbaka till verkligheten och vardagen igen. Och det fort. Det finns en risk att jag blir knäpp annars. Tyvärr är det sjukskrivning som gäller ännu och jag borde seriöst ta det lugnt för att kunna bli friskförklarad nångång. Problemet är bara att mitt huvud inte orkar ta det lugnt längre. Jag vill planera och organisera, jag vill träffa människor och gå på kaffe utan att dricka kaffe. Jag vill få struktur på mina dagar, jobba och studera, prata med andra än min familj. Forsätter jag såhär kommer jag att bli ineffektiviteten personifierad. Och eremit. Suck.
Som tur är fick jag i alla fall fint besök av bästa ledarteamet ikväll och jag fick använda hjärnan en liten stund.Tack för det, alla inblandade.
I SHUT THE WORLD OUTSIDE UNTIL THE LIGHT COMES ON
Villaavslutning på Vassor med grillning, tichu och raketer. Hade inga förväntingar alls men jag måste säga att det blev en riktigt fin kväll. Kände mig alldeles nöjd med livet när jag satt och stirrade in i elden där mellan raketsmällarna.
Kvällen avslutades tyvärr aningen tråkigt i och med polisrazzia i ABC-korsningen och jag blev 115 euro fattigare. Men nån gång ska väl vara den första.
STREETLIGHTS AND NOISES, THE UNENDING VOICES, OH WHERE DO WE FIT IN?
Jag har snattat systers kamera nu i några dar, så därför blir det en del vardagsbilder. Och hissbilder ;)
Till dagens höjdpunkter hör en loppisrunda med Felicia, Clara och Evelina, pizza hos mamma&pappa samt filmmys med Felicia. Bra fredag.
Imorgon blir det villaavslutning på Vassor (och förhoppningsvis en massa tichu)-jeejee!
På söndag blir det släktkalas för "mamma kines, pappa japan, stackars barn-tjejen" några bilder ner...
THERE`S A HEART THAT STILL CAN BEAT WITH EVERY BREATH THAT`S INSIDE OF ME.
Idag har jag umgåtts med min syster. I butiker och hemma hos mej.
Efter ett besök på hälsostationen blev jag dock igen beordrad till sängliggande läge (så gott som iallafall) så kvällens partyplaner blev inställda. Tråk.
Men efter att ha varit småstressad ett tag har jag haft en riktigt avslappnande kväll. Belgarion is the shit ;) Att mitt läsande sen gör att en massa skolarbete blir ogjort, det är en världslig sak. För att citera Karlsson.
EVERYTHING FELT LIKE APRIL, MAY AND JUNE. WE GOT SO FAR WITHOUT A CLUE.
Ikväll har vi haft fransk afton hemma hos Fia. Med god mat och dryck, fransk musik, franska utstyrslar och trevligt sällskap.
The woman of the hour-vår kära Josefine (här med en vacker fransk mustasch) som på lördag drar sitt flyttlass till Stockholm.
Jossan, Ella och Julia
Fia-och frustrationen över alla klena kaffedrickare ;)
Macarons&Punschrullar
Vackra Andrea. Och jag och några maskulina fingrar.
Sen blev det småsent och till sist var vi bara fyra tjejer kvar. Efter trevliga och peppande diskussioner kastade även vi in handduken och åkte hem.
I ASKED GOD WHO I`M SUPPOSED TO BE...
Jag har ett nytt projekt på gång. Ett projekt som innefattar min tomma köksvägg, en hög med fotoramar och en massa bilder på fina människor. Inget är framkallat än, och många av bilderna ska ännu fotograferas (förhoppningsvis med den där systemkameran som jag vill köpa NUNUNU!) men jag kom iallafall ett steg på vägen idag när jag länsade Adam&Ewa på fotoramar (6 euro blev det för den här högen, om någon undrar).
Annars har jag finlunchat med Tove och Jessica på Il Banco och nu ska jag iväg på minifest! Yeeyee!
I FEEL MY HEART START BEATING TO MY FAVOURITE SONG
Idag har jag haft finbesök och fått blommor. Man kan ju inte annat än bli glad av en sån kombination.
Dessutom har jag lunchat och sprungit på loppis och i bokhandeln tillsammans med mamma. Finfint.
Idag känner jag för övrigt att behovet av en egen systemkamera är extra stort. Ge mig jobb och ge mig lön!
WE ALL LIVE IN A YELLOW SUBMARINE
Jag har på sistone utvecklat en slags förkärlek för färgen gult. Inget ljusgult, citrongult eller pastellgult-NEJNEJNEJ. Men mörkgult, senapsgult och på-gränsen-till-orange-gult. Ge mig, ge mig!
Det har bland annat resulterat i detta loppisinköp för 3 ynka eurosar (och på samma gång hittade jag dessutom min drömhöst-/vinterjacka för 5 ynka eurosar, tack gode Gud för loppis!).
Förutom att drömma om gult försöker jag idag få vettiga saker gjorda. Utan större framgång, kan jag meddela, eftersom jag sitter fast i tredje boken av Sagan om Belgarion. Kan. Inte. Slita. Mig.
SINKING WISHES IN THE WATER, I`VE THROWN THEM OUT. FUMBLING TO THE FLOOR TO WAIT WHAT FOLLOWS NOW.
Förödelsen.
Jeejee för kräftskiva. Mindre jeejee när både kräftorna och räkorna kommer upp igen.
Fick avsluta kvällen mer eller mindre dramatiskt med ett blödande operationssår och med huvudet i både buskarna och toaletten. Glammigt värre.
Men idag mår vi bättre. Börjar dock inse att det kanske kunde vara en idé att faktiskt ta vara på sjukskrivningen och vila en aning istället för att flänga runt hela tiden.
IT`S NOT WHAT IT`S MEANT TO BE, ALL OF THE LONGING AND THE DISTANCE IN BETWEEN
Bara för att jag själv varit uttråkad hela dagen och fördrivit tid med att kolla på lookbook några timmar, blev jag tvungen att dokumentera min egen utstyrsel. Hissen är min bästa vän.
Den där tröttheten i mitt ansikte beror på det faktum att jag inte kunde somna förrän efter klockan 6 imorse. Men nu får tröttheten vika hädan till förmån för kräftorna! Sticker iväg till Närpes och återvänder imorgon.
LOVE`S NOT AFRAID OF WHAT IT FINDS IN THE DARK
ONE THING I KNOW, I FIND ALL I NEED IN YOUR UNENDING LOVE
Ibland måste jag bara stanna upp och andas. Det har jag gjort hela morgonen. Och ibland behöver jag musik för att kunna andas.
AND I WON´T REST UNTIL YOU TAKE ME TO THE PLACE WHERE BEAUTY DWELLS
- Jag har gett bort mitt jobb åt min mamma.
- Jag har ett nytt jobb på G, det ultimata jobbet, men inget är spikat än.
- På tal om spikar så har jag äntligen spikat upp tavlan som jag fick av Hanna i april.
- Jag läser teologilitteratur blandat med Sagan om Belgarion (för andra varvet) när jag inte har annat att göra.
- Jag tänkte senast förra veckan att jag borde ordna kräftskiva om ingen annan gör det, bara för att det är så roligt och så gott. Jessica´s my hero för imorgon bär det iväg till Tjärlax på kräftskiva.
- Jag är sjukskriven ännu en hel vecka så jag ska försöka ta det lite lugnare, plugga lite och njuta av livet överlag innan hösten-med allt vad den innebär av jobb, skola, församlingsarbete och människor-kör igång på riktigt i september.
- Jag har fått en ny favoritsysselsättning, nämligen att sitta hos mamma och pappa på kvällarna och ha långa och djupa diskussioner om allt mellan himmel och jord. Vuxenpoäng?
- Jag sparar från och med idag in 20 euro i månaden genom att ha bytt från Saunalahti till DNA och från Netikka-bredband till DNA-mokkula. Smygreklam, smygreklam...
- Mitt operationssår har börjat blöda igen så jag får ställa in mina kvällsplaner (som var att härja på höstens första SuperFridayChurch) och ligga på sängen och mäta feber med en timmes mellanrum.
MAKE THIS HEART BELIEVE IN WHAT IS TRUE
I mitt huvud är sommaren slut nu. Även om termometern visar på 17 grader utomhus vill jag gå runt i stickatröja och halsduk. Så fort det börjar ens finnas en antydan till höst i luften får jag en kollossal lust att shoppa stickatröjor och klä mig i höstlövsfärger.
Idag har jag prissatt lopposgrejer, skrivit föreläsningsrapporter och lyssnat på God is able. Now off till biblioteket för att låna tentlitteratur.
YOU`RE SO FAR AWAY. OR AM I JUST OUT OF REACH?
Hahaha. Jag glömde en av de bästa bilderna i min genomgång igår. "Va gör vi här å va håller vi på me, de här e ju skittrist!" Peppat bänd? :) (Från Summer Challenge 2008)
I HOLD A PHOTOGRAPH, I GET LOST IN THE WAY IT WAS. IT´S LIKE A TREASUREMAP TO ALL I´VE HAD.
Jag går genom mina senaste år baklänges genom att kolla alla bilder jag är taggad i på på facebook och det kommer fram en hel del minnen. Let´s share.
Vi kan inleda med ett kallt minne från årets KDS. Foto: Nicolina Nygård
...och en extremt synkad bild från årets EC. Foto: Jakke Nordblad
På Elin&Andreas bröllop i vårast hade vi roligt. Åtminstone jag. Foto: Emilia Hytönen
Ett av Israelresans top-3-moments. Foto: Felicia Lytz
Allmänt random Filippin-bild. Starapple-namnam. Foto: Daniela Streng
Mitt livs bästa nyårsafton. Foto: Daniela Streng
Slutheten fångad på bild. Efter ankomsten till Helsingfors efter teamet förra sommaren.
Bara för att hon är en av de bästa och sötaste människorna i världen, min Julia. På glassbaren i Osijek, Kroatien. Foto: Alexandra Sjöblom
För att den här dagen, vid Kroatiska kusten, är ett av mina bästa minnen från förra sommaren.
För att det här var en av de finaste helgerna under våren -10, tillsammans med världens bästa utskott. Foto: Julia Olin
För att den här kvällen, när vi dansade med afrikanerna på EC 1.0 är legendarisk. Det vildaste i historien ungefär. Foto: Amanda Lundqvist
För att livslinjen på mina armar, som Tove och Ika gjorde åt mig på nån tjejfest en gång, var ytterst underhållande.
Teamet 09. Här hade vi precis kommit fram till Hostel Krokodyl i Warszawa och jag var verkligen på skiiiitdåligt humör. Det syns. :D
För att det var "SÅ SYND OM OSS" hela den sommaren.
Från en av alla fester hemma hos Joakim vårvintern 09. Med bästaste Elin.
Emppu och jag på MVV 08-09. Emppu var fåret och jag hade pannlugg. Foto: Mathias Solstrand
Gulisar hösten 08. Foto: Antonia Ingves
Lätt den bästa kvällen under 08-teamet. Från beachen i Gijon, Spanien. Foto: Ciara Ruiz
Världens bästa Abi-07 som lussade för lärarna redan i november. Foto: Lina Nysten. Eller egentligen Göran ;)
Finaste vännerna och roligaste människorna! <3 En del har jag känt sedan lågstadiet, andra sedan högstadiet och några sedan gymnasiet.(Några ur gänget saknas dock på bilden) Ni betyder! Foto: Malin Tikkala
Sånt kan man också sysselsätta sig med när man försöker skriva skolarbeten.
YOU KNOW I`M BROKEN TOO. I`VE FALLEN FAR, I LOST MY FAITH, BEEN FOUND AND MADE NEW
Sjukledig två veckor efter dagens operation. Är sjukt trött, har svårt att röras och är aningen lullig av all värkmedicin men annars mår jag bra. Är installerad hos mamma och pappa nu och ligger på en madrass i vardagsrummet och läser böcker och ser på TV tillsammans med Ruska. Allmänt behagligt.
GLADA VI TILL KYRKAN GÅ
Söndag betyder söndagsgudstjänst. Dock har jag inte varit på en sån på över en månad så det var extra trevligt att vara i Sion ikväll. Jag älskar min församling. Den är långt ifrån perfekt men den är mitt hem och det är där jag vill satsa min tid, det är där jag vill bygga och det är tillsammans med de här människorna jag vill dela mitt liv. Min församling är inte en byggnad eller en lokal, den består av mig och alla de andra människor som valt att dela samma tro, vision och gemenskap. Kärlek.
SOMEDAY THE STORY COMES TRUE, AND WHILE I WAIT I´M REACHING OUT TO YOU.
Idag har jag mest bara gått runt och beundrat mina nyinförsaffade skor. Jag är sådär småkär i dem. Jag har i sommar haft ett stort begär efter allt som är det minsta indianinspirerat, men eftersom det här är första gången sedan maj som jag har pengar som räcker till mer än det allra mest nödvändiga får det bli en indianhöst istället för indiansommar. Dessutom har jag gått runt och känt mej så fin i mina nya kläder (jag tog både en loppisrunda och en stadsrunda under gårdagen) att jag kände mej tvungen att ta ett fjortis-egofoto i hissen. So here you go.
I´VE BEEN DRIVING ON THE HIGHWAY THAT LEADS TO MY HOMETOWN. ALL THE MEMORIES BURIED INSIDE ME, I`M DIGGING UP LIKE TREASURES IN THE GROUND.
Igår åkte jag hem till Närpes för att fira Tove&Mickes förlovning och Mickes 30 år. Vi firade nere i Kalax på ett ställe som är så vackert att det nästan får mig att vilja flytta tillbaka till Närpes. Idylliskt som bara den. Här kommer bildbomben.
Jessica var på plats...
...och Lina likaså.
Lisa och Tove...
...och Jonas och Malin.
Vackraste Tove - ena halvan av förlovningsparet...
Sen blev det kväll och mysfaktorn steg...
Finaste Ann var också med...
Till sist flyttade vi oss inomhus med varsin tekopp för att värma våra frusna tår...
...sammanfattningsvis var det en ytterst trevlig kväll, i ett hus fyllt med barndomsminnen, och jag blev sådär fint smålycklig av att få vara med så fina människor.
WE`RE TELLING STORIES LEFT IN THE DISTANCE THAT TOUCH THAT LONGING DEEP INSIDE
Finfina dagen med finfina människor. Jag gillar de senaste dagarnas mönster; lunch, kaffe och middag-allt ute på stan i trevligt sällskap. Ikväll har jag dessutom hunnit sitta hos mina föräldrar och ha en lång pratstund med dem. Gemytligt värre.
Imorgon bär det iväg till Närpes på värsta festen med bästaste vännerna. Det gillar vi skarpt.
A CHANGE IS CALLING OUT, I CAN FEEL IT´S BREATH. OH, MY FEARS ARE FALLING DOWN, RIGHT TO THEIR DEATH. WELL, MAY THEY REST.
Det har varit en fin dag idag. Många fina människor. En nattgäst, ett lunchsamtal, en hänga-vid-kiosken-med-min-favoritlillebror-stund, en kaffedejt, springa runt på konstens natt tillsammans med random fina typer, besök av gänget ovan som gillar mitt tak, och extrafinbesök av världens sötaste tjejer. Människor gör mig glad.
Men samtidigt observerar jag gång på gång hur jag förändrats de senaste åren. Förr trivdes jag allra bäst i stora sammanhang med många människor. Visst kan det fortfarande vara kul, men det allra bästa är ju nog när man får träffa människor i ett litet gäng eller en och en. Då hinner man ju prata om saker som betyder nånting och man kan lära känna varandra på riktigt. Mer kvalitetstid åt folket. (Även om jag fortfarande gillar flippandet också...)
I KNOW THAT IN THE DARK THERE´S A FEAR OF LETTING GO. I KNOW THAT IN MY HEART I FEAR WHAT I DON`T KNOW.
Hemma igen. Med Emppu på min soffa.
Sköna dagar med slöande, samtal och en del skola.
.
JA. Fyra timmars teologiföreläsning lugnade ner mina nerver. Inte för att det var så värst intressant, men mest bara för att jag bara fick sitta där och bara vara. Och att lyssna på föreläsare som pratar om Gudsmöten styr ju tankarna i trevliga och avslappnande riktningar. Mannagrynsgröten i Hannas kök kan också ha något med mitt lugn att göra. Just nu mår jag alldeles utmärkt. Jag behöver bara hitta balansen ibland. Hitta mej själv och hitta Gud mitt i allt kaos.
OH, WHEN FEAR ROLLS LIKE THUNDER IN YOUR SOUL AND ALL THE LIES HAVE GOT YOU UNDER THEIR CONTROL, AND YOUR MIND IS JUST TO CONFUSED TO SEE WHAT IS TRUE...
Just nu håller jag på att stressa ihjäl mig utan att egentligen ha alltför mycket att göra. Däremot har jag alltför mycket att tänka på och alla oklara situationer gör mig smått galen. Dessutom har jag smått ångest eftersom jag vet att det kommer att bli en alltför stressig höst. Att inleda alltihop med 2 veckor sjukledigt (från och med nästa måndag då jag ska opereras-ingen stor grej, bara dagskirurgiskt) gör ju inte det hela bättre.
I feel thin, sort of stretched. Like butter scraped over too much bread. I need a holiday. A very long holiday.
-Bilbo Baggins
Men semester har jag haft i två veckor, that´s not what I need. I need some clarity.
Så nu sticker mitt stressade jag iväg till Jeppis och pluggar teologi några dagar och hoppas på att bli litet klarare i huvudet under tiden. Lite kyrkohistoria borde ju lugna nerverna ;)
I`D FORGOTTEN WHO I WAS `TIL I STUMBLED THROUGH MY HISTORY. I CAME TO LIFE BECAUSE YOU WERE THERE.
Har varit i Närpes hela helgen. Fredagen gick åt till att springa ärenden och träffa fina människor och igår var jag på bröllop. Fina fina Linnea och Joy fick varandra. Bilden är snattad av Maria. Idag har jag bara varit trött och osocial. Imorgon blir det jeppis/nkby för några dar framåt. Bara så ni vet.
OM ORDET 'NILL' OCH DESS URSPRUNG
Det här är knappast lika roligt när klockan inte är mitt i natten och man är trött but it made my day.
"Som du märker så e de ett ord som kommer ur orden chill o najjs :D (chill + najjs = nill som ja just kom på att stavas me 2 ll ;) ) fast de har inget me dem orden att göra (tror ja ;) ) fö ingen vet egentligen va de betyder :D De funkar som " hej de dä va nill" o "ska vi nilla lite" o "du ska no allti nillas du" fast ja vet int va de egentligen betyder :D Å om du undra va de lite ja som kom på de :D fast bara lite :D o de va i misstag när ja fösöka säjja chill o najjs på samma gång :D"
Yttrat av allas vår megaepicawesome J.N.
FOR ALL OF THOSE NIGHTS, THAT YOU CRIED ALL ALONE, ALL OF YOUR TEARS, LOVE WILL ATONE
Vadå dubbla budskap?...
Efter två veckor av intellektuell understimulans har jag vaknat till liv. Har varit ute i Maxmoskären och haft höstens första planering and I´m back in the game. Har fått in litet konstruktiva tankar i huvudet och kan börja tänka i nya banor. Like.
Imorgon bär det av till Närpes för frisyruppdatering och för att träffa massa fina människor. På lördag blir det bröllop. Oh yeah. Och på måndag börjar skolan. Nästan iallafall. Ska vara i jeppis på kvällskurs tre kvällar och passa på att chilla i nykarleby under dagarna.
EACH DAY`S A SECOND CHANCE TO MAKE UP FOR WHAT I MISSED BEFORE
Jag smög upp och fotograferade halv sju en morgon på torpet. Syster knyckte bilden och gjorde den än mer stämningsfull.
Som fortsättning på gårdagens inlägg kan jag berätta att jag hittade en semesterersättning på mitt konto och var glad och nöjd resten av dagen.
Jag är inne i en såndär rensa, städa, vara kreativ-period som jag alltid hamnar in i där när det börjar bli höst. I like it.
HERE`S TO YOU WHEN THE LIGHT HAS GROWN TOO DIM AND YOUR FAITH IS JUST HANGING ON A LIMB, AND YOUR HEART BEGINS TO DOUBT IF YOU´LL EVER MAKE IT THROUGH. OH, HERE´S TO YOU.
And the punches just keep coming. Idag har exakt ingenting fungerat eller gått som det ska. Åkte till sjukhuset beredd på att bli friskförklarad och får istället vänta en månad på operation+sjukskrivning. Dessutom var det det rörigaste sjukhusbesök jag varit med om, med en läkaren som varken kunde tala eller förstå svenska.
Trasig dator, trasig jag, program som krockar, pank tre månader i sträck...vissa dagar känns det bara som om allting hopar sig litet extra mycket.