YOU AND ME, WE´RE THE LIGHT AFTER DARK.
Här kommer än en gång en helg i bilder:
Orsaken till att vi åkte iväg på kryssning var alltså för att fira att min älskade vän Ann fyllde 25 år på torsdag. Resan blev tyvärr inte särskilt väldokumenterad eftersom min telefon var död största delen av torsdagen och jag sov största delen av fredagen. Men Sara, Cecilia, Ika, Jonathan och Torbjörn hann jag få på bild innan telefonen gav upp. Hade en ytterst rolig torsdagkväll och natt! Med 15 så fenomenala personer som sällskap kan man knappast ha tråkit.
Efter att ha sovit nån timme steg jag och Ann upp för att hinna till frukostbuffén. En del av vårt sällskap hade ännu inte gått och sova och andra hittade vi sovandes lite här och där på båten. Efter frukosten återvände jag till sängen (och det fantastiskt sköna täcket som jag gärna hade tagit med mig hem) igen och sov mer eller mindre hela dagen.
Tog mig upp ur hytten några varv, bland annat för att gå ut på däck och njuta av solen. Och joina resten av gänget i baren en stund. Men jag trivdes ganska bra under täcket och det kändes som en bra idé att vila upp mig lite, eftersom jag hade en hel helg kvar att orka med.
Klockan åtta på fredag kväll var vi tillbaka i Åbo och jag hoppade genast på en buss (som var lika fullproppad som en Filippinerna-buss bortsett från takpassagerarna) in till torget och mötte upp ett helt gäng österbottningar inne på Fransmanni. Åt lyxmiddag med världens godaste efterrät och drog sedan vidare till Koulu en stund. Men innan klockan slog ett var vi inkvarterade på Domus och jag kunde återgå till sysselsättningen för dagen: sovandet.
Lördagen gick åt till lite akut shopping inför kvällen och noggranna förberedelser tillsammans med Linda, Tove och Cila. När klockan blev sex traskade vi sedan iväg till Kåren för att fira Österbottniska Nationens 87 år.
Temat för årsfesten var Kalevala, därav bordsnamnet. Kvällen till ära fick jag agera bordsherre åt min vackra bordsdam Anna-Cecilia.
Övrigt bordssällskap bestående av Linda och Andras. När bankettmiddagen var över (många timmar senare) blev det vals och tango. Farliga saker ska jag säga er. Min ena fot är smått ur funktion eftersom någon (hmm.. högst antagligen jag själv - det här med pardans är inte direkt min starka sida kunde jag snabbt konstatera) hamrat en vass klack i den under dansen och den som bäst håller på att svälla upp till oigenkännlighet.
Annat fint folk på plats: Cila, Emilia och en trött Iiro samt allas vår alltid så fotogeniska Micke och Jessica.
Klockan två avgick bussen vidare till nachspielet vilket var en ytterst underhållande tillställning. Satt mest bara nersjunken i en trasig skruttsoffa och skrattade åt allt och alla. Bilden ovan beskriver stämningen ganska bra tycker jag. Efter klockan sex nån gång började dock min energi dala och strax innan sju fick jag Linda och Andreas med mig via Subway och sedan hem för att sova. Kröp under täcket klockan åtta och vaknade pigg som en mört klockan tio. What´s wrong with me?
Tog det lugnt några timmar och traskade sedan iväg till bussen (genom ett soligt och vackert Åbo) och påbörjade hemfärden. Sov allt som allt kanske en halvtimme på bussen och jag förstår liksom inte hur jag fortfarande hålls vaken...
Känner mig något sliten men så otroligt nöjd med helgen. Åbo är alltid väldigt bra för mitt humör och jag blir alltid lika fascinerad av människorna i ÖN. Så tack Linda, Cila, Jessica, Johan, Tove, Micke och Andreas och alla andra gamla och nya bekantskaper för att jag får snylta på er förening och ert Åboliv och ni orkar ta hand om en vilsen liten Vasabo med jämna mellanrum! Och tack Ann för den fenomenala idén med födelsedagskryssning (...och vi fortsätter nästa helg...)!
Kommentarer
Trackback