SHE WILL RAISE THE WINDOWS HIGH, LET THE LIGHT COME STREAMING IN, AND THOUGH THE WIND WILL BURN HER EYES SHE WILL LEARN TO BREATHE AGAIN.
Idag har jag bara läst. Hela dagen. Det finns bra böcker och så finns det bra böcker. Det finns böcker som är bra på grund av att de är fantastiskt skrivna, har vackert språk, har en fantastisk story och bara annars är fantastiska. Exempel: The name of the wind. Sen finns det böcker som är bra trots att de är dåligt skrivna och man stör sig på karaktärerna, bara för att de på något sätt ändå lyckas fånga en - nästan mot ens vilja. Exempel: Twilight. Sen finns det böcker som ligger nånstans där mittemellan. The Hugergames är en sådan. Jag kan egentligen inte bestämma mig för vad jag tycker om den, men igår började jag läsa min samlingsvolym för andra gången och nu ska jag precis börja på tredje och sista boken. Jag kan liksom inte slita mig från den trots att jag vet vad som händer. Trots att jag stör mig på huvudpersonen ganska ofta. Men storyn är bra och språket är okej. Så den hamnar ändå inte i Twilight-kategorin. Jag kan liksom inte placera den. Bara läsa läsa läsa och läsa.
Ibland får jag riktigt dåligt samvete när jag isolerar mig så här mycket. Jag trivs, men det känns nästan som att jag har en skyldighet mot människorna runt mig att åtminstone låtsas vilja vara social (och det är inte det att jag inte vill det, men just nu är jag bara ännu mer bekväm än vanligt med att vara ensam så jag lyckas inte ta några som helst initiativ till att socialisera mig). Så jag kan inte njuta helt av ensamheten eftersom det känns som att jag gör något fel. Meeen, jag försöker att inte ta det så hårt. I know I´ll be back to normal in a couple of weeks.
Och ursäkta för alla långa flum-inlägg ;)
Kommentarer
Trackback