Kom precis hem från sjukhuset. Även om jag haft några lite sunkigare veckor på sistone, med lägre motivation och högre värden, hade mitt långtidsvärde gått ner ännu mer. Så nu ligger jag äntligen på 8,5 - vilket är medelvärdet för typ 1-diabetiker i Finland. (Dansar en liten glädjedans.) Nästa mål är 8,0 eller lägre. Och i längden att jag ska lyckas övertala min läkare att ge mig insulinpump. Tänk så mycket lättare livet skulle bli då. 

 

Nu borde jag egentligen fortsätta mitt uppsatsskrivande men då det finns så mycket annat som tar utrymme i min hjärna och jag är så trött. Förstår inte var jag ska hitta nån pluggmotivation den här hösten.