SILENTLY TRACING THE CRACKS THROUGH THE CHAOS.
Det här är en av de bästa filmer jag sett på sistone. Se den.
Jag får nog konstatera att den här veckan inte varit så bra. Eller rättare sagt de senaste veckorna. Vet inte varför det ska vara så svårt att erkänna. Det är väl fint att fokusera på det som är bra, men ibland måste man få erkänna att allt känns skit också. Det känns som att jag inte har rätt att säga att jag mår skrutt ifall det finns minsta liten positiv detalj nånstans. Men ibland känns det faktist blörk fastän tillvaron har en hel del ljuspunkter också. Ja. Det om det. Over and out.
Kommentarer
Postat av: lottaregina
<3
Postat av: Nicolina
Oj, ja håller helt med dej! Ja tänker å att om de finns en enda litenliten sak som e bra å massor saker som e dåligt, så får man ändå int säg att de e dåligt. :)
Postat av: Rita
Visst ska man säga som det är. Annars kan ingen trösta en heller, ifall man bara håller upp fasaden... November är min årliga dystermånad (alltås riktigt på riktigt!!) - har du nån skillnad på årets månader?
Svar:
Julia
Trackback