Men. Hela den här veckan, och en stor del av den förra, har tillbringats i nån sorts survivalmode. Vet inte riktigt varför, men jag har stängt av en stor del av mina känsloreaktioner. Och den här veckan har det bara varit nyttigt, annars hade jag säkert fått en panikattack för länge sen. Inte för att jag haft ett superspäckat schema (bara lite ;)) men för att jag haft lite för många stora projekt att tänka på.

Mina kollegor är i Sverige hela veckan så jag gör mitt bästa för att sköta församlingsruljansen på egen hand. Dessutom har jag vikarierat mamma på dagis i två dagar (KÄRLEK) och försöker samtidigt tänka på och komma framåt i både EC-planerandet och kandidatskrivandet. Och så predikan imorgonkväll och spelande på söndag. Helt tillräckligt så att säga.

För att tillägga lite allmän intresseklubben antecknar-information kan jag också berätta att jag är inne i en läsperiod igen. Sedan i fredags har jag plöjt igenom fyra böcker och är mitt uppe i den femte. Det finns få saker som är bättre än att få avverka böcker på löpande band.