OH, WHY DO I LET MYSELF LET GO OF HANDS THAT PAINTED THE STARS AND HOLD THE TEARS THAT FALL?



Gårkvällen gick mest åt till att cykla runt halva stan i regnet. Idiotiskt av mig. Min läderjacka är fortfarande fuktig.
Nu bakar jag dumlemuffins och lyssnar på Kings of Leon. Ska väl krypa under täcket och kolla lite Bones och ignorera regnet där ute. Om jag sen kommer mig upp ur sängen igen är det 18-års fest hos M-L som gäller. Förhoppningsvis har jag hittat litet energi nånstans i mig tills dess.
2010-09-25 @ 14:15:34 Livet Permalink


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback