I MAY NOT HAVE MUCH I CAN OFFER, YET WHAT I HAVE IS TRULY YOURS

Jag har ett stort rivsår längs mitt ena ben. Dagens lärdom: slåss inte med rosbuskar. Rivsåren på armen efter fighten med havtornsbuskarna fick också tillökning efter fighten med rosorna.

Och NEJ, jag har inte shorts på mig på jobbet. Men mjukisbyxor är ingen match för en rosbuske när den fäller ut klorna. Eller taggarna. Whatever.

(försökte ta en bra "tyck synd om mig jag har ett hemskt sår på mitt ben-bild" men på de bilder där rivsåret såg passligt brutalt ut såg mina ben ut som en gammal tjock blek tants. Äsch! )



Har just konstaterat att, med undantag för lördagen, kommer mitt fullspäckade schema som startade för exakt en vecka sedan att fortsätta ännu en och en halv vecka. Jippijej. Jag är inte van med sånt här. Giv mig styrka.

Idag har jag hunnit jobba full dag, köra till Vasa med gasen i bottnen, skriva en tent, vara i lägenheten fem minuter och lyckats låsa in mina nycklar (vilket i kombination med stressen gjorde mig smått gråtfärdig), ha en bandövning inför morgondagens keikka (som slutade med en random och väldigt trevlig jamsession), köra tillbaka till Närpes, och slutligen plugga på morgondagens tent.

Imorgon ska jag tillbaka till stan, ringa disponenten för att slippa in, skriva en tent till och sen sticka iväg till Jeppis så fort som möjlig för att ställa iordning i PK där vi ska vara hela kvällen.
Lördagen är helt programfri hittills vilket känns otroligt skönt.
Söndagen blir det övning, spelning på gudstjänsten och sen någå planerings-funderings-samlings-grejs. Och sista bussen tillbaka till Närpes.

Jätteintressant, I know. Försöker bara organisera mig själv en aning.


2010-05-06 @ 23:04:51 Livet Permalink


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback