Dödstrött och konstant gråtfärdig. Inget går riktigt som det ska. Förutom på jobbet. Det är det enda som funkar.
Men ibland spelar det liksom ingen roll hur man försöker, man når ändå inte fram..

Men imorgon får jag åka till Närpes. Har inte träffat familjen sedan i augusti nån gång. Blir skönt att komma hem.

Nu ska jag äta varma jordgubbar med yoghurt och kvark (MUMMA!) och kolla ett avsnitt NCIS i min ensamhet. Evelina är för ovanlighets skull hemma men hon sitter instängd i sitt rum.



Men tack Jesus för att du bär mig genom allt...
...genom eld, genom vatten som renar mig, väljer jag dig min enda längtan, och som jag lever för
Du har allt som jag älskar, inget är större än det här, du lyfter mig upp och ger mig vingar så jag ser genom allt, att du är där.

...sjöng vi ikväll, jag och Nicolina. Jag tycker om dej vännen, och jag njuter av att få sjunga med dig! :)