Ibland skulle jag vilja kunna spara alla mina tankar. Eller okej, kanske inte riktigt alla, men alla vettiga tankar. Och känslor också för den delen. Funderade vidare på alla minnen jag har från olika platser när jag körde ner till Nämpnäs. Bara påväg till Nämpnäskorsningen tänkte jag på en camping/cykeltur för många många år sedan, en tv-låda som bars över åkrar, en jomppatimme när pojkarna i klassen stampade sönder en bro och måste gå och be om ursäkt, en cykel som skulle cyklas hem en natt, bilar och hus som städats på vargstuback och en massa annat.

Sen kom jag ner till Äggrundsvägen och oj vad många gånger man kört den vägen och oj vad mycket minnen jag har från Strandhem!!

Barnläger med vattenkrig, johan som fastnade med sin Saab nedanför bastustugan, en natt när jag aldrig ville fara hem, hundra korvgrillningar både ute och inomhus, världens sämsta grillutrustning i form av ett skrangligt ungsgaller och plastgafflar, jenny och jag som traskade över isen till nån släkting för att hämta ved en vinter, naurukoulu, en sagoberättarkväll med random söffare, årets första bastu+dopp ifjol, alla talkodagar, fästingskräck, när vi fick skrubba hela bastustugan eftersom en fågel sluppit in dit över vintern, en försvunnen vedkorg, dansövning....

Om man dessutom lägger till alla andra äggrundminnen jag har från andra ställen blir det ännu mer överväldigande :D
Olaglig bilkörning innan jag hade körkort, plocka fisk med ämbar, grill na grisrompår hos Boltin, fågelholksgitarren min (sparad på vinden!), båtturer, vrid ved, bravoglassfloden, Rudi Myntevik och Allers, världens minsta bastu...

Jag vill kunna spara allt. Tänk om jag om fem år har glömt allt det här! Jag har redan glömt mycket som just då när det hände var jätteviktigt. Jag vill kunna gå tillbaka till vilken händelse som helst och minnas den perfekt. Kunna spela upp den på nytt.


Dagens soundtrack har för övrigt varit en intressant blandning av Avantasia, Sarah Siskind och Nickelcreek. Jag är full av kontraster har jag insett. Inte bara i min musiksmak. Men folk kanske inte märker det så mycket... Skulle någon följa efter mig i alla sammanhang jag rör mig i skulle man nog märka att jag är väldigt...omväxlande eller flexibel eller anpassningsbar eller något ditåt. Ibland tror jag det är negativt men jag hoppas det är något bra. Jag trivs på de flesta ställen och med de allra flesta människor och i de allra flesta sammanhang. Men ibland undrar jag vilken Julia som är den "riktiga" Julia eftersom jag nog aldrig kan få ihop alla mina roller på samma gång... men allt är nog riktigt och äkta. Allt är jag. Men jag har så många olika sidor jag visar bland olika människor... Men det kanske alla har.

Nu får det räcka med filosoferande.