Jag mår aningen konstigt och är aningen trött. Efter att ha ignorerat min förkylning hela helgen har tröttheten till sist slagit till. Jag spenderar dagen i sängen med näsdukar och böcker om barns sorgearbete och inbillar mig själv att jag gör något åt min uppsats som borde vara klar innan nästa onsdag. Men egentligen har jag sovit och kollat på greys anatomy mer än vad jag läst om sorgearbete. Dessutom planerar jag en ondskefull hämnd på alla renoveringsgubbar som stör min sömn och min koncentration och som stjäl mitt vatten och mina avlopp dagligen 8-16.

Men jag är glad. Med jämna mellanrum får jag små lyckoattacker när jag tänker på helgen. Seriöst, jag fattar först nu hur otroligt gott det gjorde mig att få umgås med er alla igen! Att få sitta i solen och göra ingenting tillsammans med människor man trivs med och är trygg med. Lycka. :)

Det står UPPSATS stort skrivet över resten av veckan men jag ska också försöka hinna umgås med människor som jag inte kan träffa ute i Europa i sommar. Tyvärr är Vasa aningen tomt på folk just nu men man kan ju alltid försöka. Så blir det nog att ta sig hem till Närpes ett varv också, kanske i helgen, så att inte saknaden blir alltför stor när jag sen åker iväg.

Onsdagen den 17 juni kör vi igång. En vecka Vasa, en vecka Ekenäs och kring den 28 bär det av mot Sverige. Sen Belgien, Kroatien, kanske Slovenien, och sist Polen. 14 länder kommer vi att åka igenom. OH YEAH! :D Den 29 juli är vi hemma igen.
Bara så ni vet och kan vara avundsjuka ;D