Kära dagbok...
Gårdagens bussresa var den mest dramatiska hittills. Startade från Grodkow (Polen) nån gång efter 9 på morgonen. Körde genom Tjeckien, Slovakien och Ungern innan vi till sist där kring 2-tiden på natten kom fram till Osijek i Kroatien.
Lunchpaus på ett IKEA nånstans i Tjeckien! Vilken glädje!
Tack Jesus för köttbullar och potatis!! Inhandlade även en del svenskt godis. Mums!
Sen blev det drama vid gränsen mot Ungern. Slovakiska polisen stoppade oss och ville ge oss 700 € i böter eftersom vi inte hade köpt ett 2 € klistermärke när vi kom in i landet (ungefär som en biljett för att få köra på motorvägarna i Slovakien). Efter mycket förhandlande (och en del böner av dem som satt kvar inne i bilen ;)) slapp vi undan med böter på 160 €...
Sen hade vi dessutom vissa problem när vi äntligen slapp poliserna, eftersom vi måste köpa några liknande märken för de ungerska vägarna, och det hela slutade med att vi körde in och fastnade på någon konstig liten väg som var blockerad av en massa långtradare. När vi äntligen slapp ut på den ungerska motorvägen märkte vi att kärran var öppen och tydligen hade varit det ända sedan vi startade från Polen. Kom fram till att det nog måste ha suttit en ängel på kärran när den inte åkte upp... :)
Några timmar in i Ungern var det dags för nästa dramatiska händelse. Mitt i allt fick vi punktering på ena minibussen. Som tur var fick vi inte sladd eller något, fick bara lungt köra in till sidan av motorvägen. Fick litet flashbacks från förra året när kärrans däck fick punktering mitt på en fransk motorväg en söndagkväll. Men iår hade vi iallafall ett reservdäck så vi kunde fixa problemet själva.
Angel och Bengan sitter på en parkering i Ungern och väntar på att däcket ska bli fixat.
Snyggast i stan! Eller i minibussen...
Under den senare delen av bussresan hade jag, Tiina, Anton och Edith spelhåla på bakbänken i ena bussen.
När vi äntligen kom fram till Ungerska gränsen blev det även där litet drama. En skräckinjagande tant ifrågasatte syftet med vår resa och trodde att vi försökte smuggla in alla utrustning vi hade i kärran. Det hela slutade med att vi framförde en av danserna för henne, dels för att övertyga henne och visa vårt konsertupplägg, dels för att det var så knäppt att dansa i tullen :P
Lunchpaus på ett IKEA nånstans i Tjeckien! Vilken glädje!
Tack Jesus för köttbullar och potatis!! Inhandlade även en del svenskt godis. Mums!
Sen blev det drama vid gränsen mot Ungern. Slovakiska polisen stoppade oss och ville ge oss 700 € i böter eftersom vi inte hade köpt ett 2 € klistermärke när vi kom in i landet (ungefär som en biljett för att få köra på motorvägarna i Slovakien). Efter mycket förhandlande (och en del böner av dem som satt kvar inne i bilen ;)) slapp vi undan med böter på 160 €...
Sen hade vi dessutom vissa problem när vi äntligen slapp poliserna, eftersom vi måste köpa några liknande märken för de ungerska vägarna, och det hela slutade med att vi körde in och fastnade på någon konstig liten väg som var blockerad av en massa långtradare. När vi äntligen slapp ut på den ungerska motorvägen märkte vi att kärran var öppen och tydligen hade varit det ända sedan vi startade från Polen. Kom fram till att det nog måste ha suttit en ängel på kärran när den inte åkte upp... :)
Några timmar in i Ungern var det dags för nästa dramatiska händelse. Mitt i allt fick vi punktering på ena minibussen. Som tur var fick vi inte sladd eller något, fick bara lungt köra in till sidan av motorvägen. Fick litet flashbacks från förra året när kärrans däck fick punktering mitt på en fransk motorväg en söndagkväll. Men iår hade vi iallafall ett reservdäck så vi kunde fixa problemet själva.
Angel och Bengan sitter på en parkering i Ungern och väntar på att däcket ska bli fixat.
Snyggast i stan! Eller i minibussen...
Under den senare delen av bussresan hade jag, Tiina, Anton och Edith spelhåla på bakbänken i ena bussen.
När vi äntligen kom fram till Ungerska gränsen blev det även där litet drama. En skräckinjagande tant ifrågasatte syftet med vår resa och trodde att vi försökte smuggla in alla utrustning vi hade i kärran. Det hela slutade med att vi framförde en av danserna för henne, dels för att övertyga henne och visa vårt konsertupplägg, dels för att det var så knäppt att dansa i tullen :P
Kommentarer
Postat av: callis
underbart skönt att veta att ni e framme...bönesvar..fick från Gud att ja sku be för er resa ner!nu ska ni njuta å göra Jesus känd i Osijek!håll ut! var välsignade!
Trackback