Emilia påminnd mej om när hon å jag hamna i sjönöd me kanot i vassorfjärden.
De va så roligt så ja måst besrkiva händelsen.

Jag och emilia var alltså ute med kanot i vassorfjärden när vi hade vår teamhelg på vassor innan vi åkte ut i europa.
Allt gick utmärkt, föurom när emilias tuggummipåse höll på att drunkna och vi måste svänga om och rädda den.
Sen när vi var påväg in till stranden igen märkte vi plötsligt att vi var i sjönöd. Alldeles ensamma och övergivna på 40 cm djupt vatten!! Så vi började ropa på hjälp medan vår kanot bara drev längre och längre (host...närmare stranden...host...).
De andra höll på att förbereda grillning på stranden så allteftersom kom allt fler ner till stranden. Scenariot kan beskrivas ungefär så här:

 vi:hjäälp, hjäälp, rädda oss!
annan random teamare: va sysslar ni mee?!?
vi: vi e i sjönöd!! rädda oss!!
annan random teamare: jahaaa... *gör konstig min och går bort*

 detta scenario upprepas obestämt antal gånger under sjönödshalvtimmen

och eftersom ingen var intresserad av att rädda oss fick vi sedan bedriva tiden med att utforska djur och växtlivet i vassorfjärden istället.Om jag inte minns helt fel hittade vi några nya vänner åxå, i form av sjögräs och vass.

Det var en mycket traumatisk upplevelse.
Jag kommer aldrig att glömma hur oberörda våra vänner verkade av vår kritiska situation!


Emilia-minnen e så roliga.
Hon e en varg i fårakläder och fårahår men de gör inget för ja tycker om henne fast hon bits ibland. <3