Vi kan vara två.

Kan vi dela livet människa?
för jag dör varenda gång
avstånden får övertaget.
vi kan göra ensamhet till tvåsamhet.
kanske dimman blir klarare då.

jag vill se din själ, syster.
jag vet att den är vackrast
för jag har sett den skimra i dina ögon.
jag vill höra sångerna du sjunger
djupt där inne.
kanske passar de ihop med mina toner.

och när mörkret blir för kallt
och allting blåser bort i stormen
kan vi sjunga duett för natten.
och glömma allt
utom Han som gett oss Livet.

berätta för mig om dina rädslor syster.
så ska jag visa dig min svaghet.
kan vi gråta tillsammans över sorgen?
låta tårarna torka varandra.
kan vi drömma varandras drömmar?

för tillsammans kan vi vara två.

julia, hösten 05


3 år gammalt flumm men pointen e bra.
Alla hjärtans dag/Vändagen till ära :P

Tack för att ni finns alla; nära vänner, ytliga bekantskaper å allt där mittimellan!
Ni gör livet värt att leva!
2008-02-14 @ 01:16:00 Andas Permalink


Kommentarer
Postat av: lottaregina

tror ja läste den 2005 lr nångång också men den e fin. å bra. sådär så ja ryser av vissa rader. :) du kan tydligen allt du :)

2008-02-14 @ 11:03:40
URL: http://lottaregina.blogg.se
Postat av: Sofia

Den va faktiskt fin tycker jag!

2008-02-15 @ 15:41:59
Postat av: Lukke

En rysligt bra dikt med betoning på att rysa mellan raderna.

2008-02-17 @ 13:02:24
URL: http://lukke.wordpress.com
Postat av: Mattsson

vilken underbar dikt! kram på dig syster!

2008-02-17 @ 19:35:27
URL: http://www.bloggen.fi/mattsson
Postat av: Julia

tack :)

2008-02-18 @ 23:18:40
URL: http://ulu.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback