IS THERE A PLACE FOR US, WHERE FLAMES FLICKER AND WAVE FOR US, AND WE CAN SEE THE FUTURE AND THE DREAMS IT`S MADE OF?

Min syster frågade mig vad som hänt med min blogg och jag konstaterade att jag inte riktigt kan avgöra om den är på semester eller sakta men säkert dör en plågsam död. Men jag gissar och hoppas på det första.
 
 
Det här är veckan då jag ska återvända till vardagen och komma igång med livet igen, efter en alltför lång period av...ingenting. Steg ett är att svänga dygnet rätt. Vilket inte är det lättaste eftersom min medicin förstör min nattsömn. Så nu äter jag istället melatonintabletter och hoppas på att det ska hjälpa. Steg två är att komma igång med skolan och gradun igen. Igår bokade jag handledarträff, kollade upp deadliner och mejlade med lärare. Idag har jag gjort om mitt köksbord till skrivbord och öppnat gradudokumentet. Den handlingen utlöste den mest fysiska ångest jag känt hittills i mitt liv, men det gick ändå förvånansvärt bra. Imorgon ska jag på föreläsning och på fredag ska jag återuppta skrivandet på riktigt. Ett steg i taget liksom. Steg tre är att börja söka jobb, eftersom jag inte fick någon fortsatt anställning på internatet och inte längre får nåt studiestöd. Lite pusslande innan jag får allt på koll, men det ska jag väl överleva. För när det här är klart ska jag bara göra roliga saker resten av året. Så det så.
2014-01-08 @ 15:37:57 Livet Permalink


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback